Arton...

Paradraget

En kall vinterdag så åkte jag och mina kompisar: William och Oliwer till paradisbadet för vi skulle ju såklart bada där. Ja vi badade och hade det kul ett i ett tag men vi blev ju slut och så, så då gick vi till kiosken klockan 13:37 utan att någon tänkte på det. Vi köpte bara någon dricka och snacks och när klockan slog 13:38 så blev allting bäck svart och det började att skaka som en jordbävning där inne så vi sprang ut till det tropiska bad stället och vi lämnade alla våra saker på en bänk sedan hoppade vi i men då slog vi oss extremt hårt som om det var en betong platta i vattnet, så vi klev upp och hade jätte ont i rumpan. Vi fattade absolut ingenting för det som var det tropiska vattnet var nu is och vi blev helt paff. Vi var på en början av ett topphemligt uppdrag för att rädda galaxen från förintelsen och vi hade blivit utsända av Illuminati.

Nu såg vi ett starkt ljus som lyste rakt i ansiktena på oss och vi blev lite skraj först och då frågade Oliwer:

-        Men hörni är inte det där solen?

Då sa William:

-        Nä hurdå? Har du käkat svampar eller? Här ta en mountain-dew det friskar upp sinnet, sen sa Oliwer:

-        Åh tack bror!

Lyset var så starkt så det fick en att bara drömma sig iväg för det var så vackert. Men vad konstigt tyckte jag, det måste ha varit för att våra saker vi köpte klockan:13:37.

Hmm men William köpte ju en pepsi och Oliwer köpte doritos, men jag då jag köpte ju en mountain-dew , det måste ha varit den perfekta blandningen för att kalla på Illuminati!

-        Hörni William och Oliwer, jag tror att vi är ute i rymden utanför våran galax och det där ljuset vi såg var inte solen utan det var stjärnorna i mittpunkten av våran galax.  Det lyste så starkt.

-        Alla badvakter var borta och det var helt enkelt öde där inne. Efter kanske 10 minuter så kraslade det lite i en högtalare som vi gick förbi i mörkret, och vi hörde ett hej och vi sa ju såklart hej utan att vi trodde att vi skulle få något svar tillbaka, men det fick vi och han sa:

Det är jag som är bossen av Illuminati och jag heter Jens Vengler, det var jag som skickade er till att stoppa Anna-karin-parkour.

Vi skulle få ett rymdskepp som vi skulle använda för att stoppa rymdvarelserna från förintelse. Rymdvarelserna var djuret så kallat Alien, och de hade extremt höga laddningar av explosiva laser vapen som dom skulle förinta hela våran galax med,  förutom jorden. Där skulle dom bosätta sig för dom hade allt dom behövde där för att kunna bygga andra rymdskepp och överleva plus att förinta allt annat levande. Nu var vi på väg till aliernas rymdskepp och du undrar väl kanske varför?  Jo, vi skulle i alla fall på något sätt försöka ta oss in i deras rymdskepp och ta över det. Vårat rymdskepp svävade igenom ett oändligt mörker och medel hastighet var väl ungefär tjugo tusen kilometer i timmen, då vi började närma oss det enorma blinkande metall föremålet som var vårat mål.  Vi behövde en riktigt bra plan så det inte gick åt fanders vilket kunde hända om vi gjorde ett minsta lilla fel. När vi hade snackat klart så tänkte vi inte på att sänka farten på vårat skepp så vi kraschade rakt in i aliernas skepp och alltså rakt in i motorerna så det blev en extremt hög explosion som sprängde sönder nästan allt av vårt rymdskepp och Oliwer slungades ut i en hög hastighet så han bröt ryggen av den starka  tryckvågen. Han kunde inte röra på sig heller men i sista sekunden så tog William tag i Oliwers hand så han inte skulle kunna slungas ut i den oändliga  yttre rymden och frysa ihjäl, medans dom var där i rymdskeppet så slogs jag mot alierna som försökte döda oss, och när jag hade fimpat alla så tog jag två av deras vapen och gav ett var till William och Oliwer så dom skulle kunna klara sig ur knipa om de fula krypen skulle komma i närheten .

William hittade en adrenalin spruta i vårat rymdskepp som han gav till Oliwer som gav honom en rejäl energi kick, så hans muskler blev upp blåsta så ryggen knäcktes tillbaka så han kunde röra sig igen. Dom blev uppblåsta som ballonger och hans ryggrad blev helt rak. Nu när vi var helt återhämtade efter kraschen och slagsmålen så skulle vi upp till självaste hjärnan av skeppet Anna-karin-parkour, och skjuta hen i skallbenet så hen dog. Men det skulle inte bli så enkelt att hitta dit, för att rymdskeppet var ungefär lika stort som ett sjukhus, i alla fall sett utifrån. Det var alltså fullt med fiender med äckling, slemmiga, och fula ansikten med stora betar.

När vi hade gått ett tag nu så hörde vi en massa oväsen och vi sa till varandra  att vi skulle gå och kolla. I rummet vi gick in i var det en massa laserburar som det var en massa sorters rymdvarelser som verkade komma från ett antal andra planeter, som dom här slusken säkert har tillfångatagit på vägen hit. Men i alla fall så gick vi ut ur rummet och exakt då så fick vi ett oväntat sällskap med två av de onda alierna men vi sköt ihjäl dom, vi släppte ut de inlåsta rymdvarelserna så dom sprang ut över hela rymdskeppet. Nu utlöstes ett högt och rivet alarm vad vi trodde i alla fall och det ekade i hela skeppet. Då fick vi panik och försökte hitta något gömställe, men som tur va det var att Oliwer hade ett smart tanke. Att vi skulle klättra upp i taket bland alla rör, för att där kunde vi göra oss osynliga.

Det var ett par aliens som gick förbi med strids beredskap, alltså vapen och tung utrustning som såg ganska farliga ut och vi tänkte vi måste ju döda dem. Så vi högg huvudet av alla aliens som gick förbi. Oliwer sa:

-        Om vi fortsätter såhär så kan vi ju ta ut varenda rymdvarelse på skeppet.

-        Sant Sa jag.

 Rören var ett bra gömställe att gömma sig vid, det var ju typ bara vi som kom upp så vi hade tur.

Vi började nu att snacka om en plan om hur vi skulle kunna fortsätta utrota alierna, för det var så stort och farligt för vi var ju bara små tonåringar som inte alls visste vad som hände?

-        Shhh! sa Oliwer , jag tror att det kommer någon mot oss?

-        Hörni få inte panik! jag har en plan, sa jag.

-        Lysande sickan, sa William.

-        William, hoppa ner och knivhugg dom båda i nacken och sedan ta deras utrustning.

-        Okej Freddy. Sa William.

-        Nuuuuuuu!!!!! Skrek jag.

Då hoppade William ner, men exakt då så snubblade han på ett rör och föll ner mot golvet på ryggen så han tappade andan och blev helt yr. Och medans det hände så märkte de äckliga slusken att han slog i golvet, så då tog det honom och bar iväg honom på axlarna. Nu fick vi panik och vad skulle vi göra? Tänk om William skulle dö?

-        Vad kommer att hända med Wille tror du Freddy? Frågade Oliwer förtvivlat.

-        Jag vet inte, men han tar sig säkert ur knipa på något sätt! Svarade jag tryggt.

Vi båda var förbannad, och vi ville bara röja hela skeppet med våra extremt starka vapen som vi tog ifrån när vi dödade alierna.  Vi hoppade ner från rören och började gå och leta efter William, och då på vägen dit så frågade Oliwer mig:

-        Men Freddy det var ju en fånge som såg ut som en gigantisk orange hund utan ögon, och ett fyrarmat svart monster med fyra ögon. Då sa jag:

-        Ja, jag vet det var en drak liknande alien också!

-        Nej du Oliwer, nu röjer vi det här skeppet och räddar William så vi kommer hem!! Sa jag förbannat.

Vi gick runt lite överallt för att leta den rätta vägen, och samtidigt så högg vi huvudet av de onda små krypen som egentligen inte var så små alls. När vi nästan var framme  så kom det drak liknande monstret emot oss. Och vi ställde oss i beredskap för det kanske behövas, för den kanske kunde attackera oss. Då skulle vi nog dö på en gång. När den var ungefär fem meter ifrån oss så hörde man swish shiwp, och då lade den sig bara ner och dog för vet du vad som stog bakom den? Jo det var Anna-karin-parkour  som skar ett stort stick igenom hela kroppen med hens ninja svärd, vilket var nittiofem procents chans att den överlevde, svärdet tog säkert hål i hjärtat….

Det var självaste bossen/ledaren och förgörarn och hen sa:

-        Vad gör ni på mitt skepp era aber? Vi svarade:

-        Vi har kommit för att stoppa dig från att förinta hela universum!

-        Haha . svarade hen.  Lycka till!alien språk:bilip! pir värsvigen kop?

-Elikasitarr kon varren oger tajk san Zaltar osrk därp sig däff! Sa hen argt.

- Emm vad sa du? Sa jag

-        Haha, det kommer du aldrig få veta eller lära dig prata! Sa alien.

-        Nä Oliwer nu räcker det!  Sa jag argt. Lets kill this mdfkr mate!

Vi gick till attack och hen sköt mig i hjärtat, och Oliwer ryckte i fingrarna så han avlossade ett skott som blåste bort  hela skallbasen på A-K-P. Det blev en enorm explosion av skottet och hela skeppet skadades av den tryckvågen som blev av explosionen.

Oliwer kollade mig och så jag mådde bra.  Sen så hörde vi ett glatt jiha!!och det var William som kom ridandes på den ögonlösa vilden. Och han sa:

-        Hörni,  jag tror att jag har dödat varenda ond rymdvarelse på skeppet. Och då sa jag:

-        Men vad hände med dig?

-        När dom skulle slänga mig i cellen, så tryckte jag på el skock knappen på armbandet så båda slusken blev helt lam i kroppen. Så då blåste jag sedan av huvudena av dem båda två så jag blev fri. Och efter en stund så kom den där hjälten och räddade mig!

-        Oj det lät nästan lite jobbigt. Sa jag.

-        Hörni det är något som piper? Sa Oliwer.

-          Det kan vara hologram telefonen som vi fick av Illuminati bossen via teleportern i rymdskeppet? Vi svarade på samtalet.

-        Hej! Bra jobbat grabbar, ni har lyckats att stoppa en av universums största tjuvar!   Grattis, ni kommer att få den bästa belöningen någonsin! Pengar, mat och boende med mera till max i hela livet så det räcker i generationer! Det ska finnas en flykt kapsel i vänster sida av rymdskeppet, tryck på den trekantiga knappen för att öppna kapseln. Den flyger iväg mot jorden på nolltid, och sedan själv förgörs skeppet.

 Vi lade på samtalet och gjorde allt han sa som vi skulle göra, vi hoppade in i kapseln och kände trycket av accelerationen. Efter tio sekunder blev allt helt ljust inne i kapseln. Det var för att rymdskeppet exploderade, och 10 sekunder efter det så teleporterades vi in i rutskelkanan som heter the magic eye.  Innan vi teleporterades dit så kände vi oss stolta när vi nuddade jordens atmosfär. Efter att vi hade badat klart så tog vi tåget hem till Kramfors, och när vi var hemma så tänkte jag äh varför inte, så jag gick till den närmaste bankomat och gjorde ett konto utdrag och det stog:100000000000000000000000000000000000KR.

-        Yes, whoho, jippi jag är rikast på jorden!! Sa jag glatt.

 Klockan började nu närma sig nio, och jag började gå hemåt. När jag kom hem så sa jag inget, utan jag bara gick in i mitt rum och lade mig med kläderna och allt på och jag somnade på en gång!

                                                        ! SLUT!

Fyran