Lördagens noveller kommer här!

Rebeckas förändrade värld

Mitt namn är Rebecka och jag är 16 år. Jag är väl en helt vanlig tonåring, eller nästan i alla fall. Min värld förändrades för ungefär ett och ett halvt år sedan och den förändringen är idag mitt liv, mitt ansvar.

Det hade precis blivit sommarlov och jag hade ett år kvar i grundskolan. Det började rykts om alla sommarfester som skulle vara och att man fick verkligen status om man var i närheten av alkohol. Jag och min bästa vän Anna hade fått varsin inbjudan på Facebook till en fest på midsommarafton. Inte nog med det, den som hade festen var den populära, snygga killen på gymnasiet, Eric. Vi blev alldeles till oss. Men vi ville ändå inte verka för desperata så vi klickade på ”kanske” knappen. Vårt största problem var nog vad vi skulle ha på oss. Vi kollade igenom ett av Erics fotoalbum på Facebook under namnet ”fest”. Alla tjejer såg likdana ut, shorts och en kort magtröja eller en jättekort sommarklänning. Det såg lite vågandes ut men det var väl sånt som man skulle ha på sig. Det flesta bilder var från Kramfors Stadsfest förra året. Scenen stod framför gallerian som vanligt, det kryllade v folk i publikhavet. Fulla och nyktra, fast mest fulla då.

Det var nu bara två dagar kvar. Anna hade fixat alkohol till oss båda av hennes storasysters pojkvän och jag hade fixat en ny kort sommarklänning, en sån som man skulle ha. Den satt perfekt.

Midsommarafton började med att jag var hemma och åt middag med familj och släkt. Alla var verkligen där. Det kryllade av folk överallt och det luktade nygrillat vart man än vände sig. Mamma hade gjort en jättegod marinad och hennes kille, Stefan hade gjort en egen potatissallad. Jag sa till dem att jag skulle gå till Anna och sova där inatt. Så jag packade mina saker och började gå mot henne. Solen var påväg ner och jag gick där och njöt av den varma sommarkvällen. Anna var ensam hemma eftersom hennes föräldrar var i Paris på en vinprovningsresa och hennes storasyster for med sin pojkvän till Stockholm dagen innan för att fira midsommar med hans familj. Vi började locka håret på varandra och hjälpa varandra med sminket. Hon tog fram varsin cider till oss, det tyckte vi var jättehäftigt. Anna bodde i en lägenhet på Bruket som är ett område här i Kramfors. Eric bodde vid idrottsplatsen så det var en bit att gå. Det pirrade i magen hela vägen dit och jag var rädd att någon skulle se mig med en ciderflaska i handen gåendes på vägen. När vi väl kom dit kände vi oss båda vilsen. Det var hög musik, någon stod redan och kräktes i ett hörn och den lukt man kände var en blandning mellan cigarettrök och öl. Jag såg hur Eric gick emot mig så jag kollade mig runt för att säkra mig om att det inte var någon annan han var påväg mot. Han kramade bara om mig sådär, det var varmt och skönt men han stank verkligen öl. Han viskade i mitt öra: ”Jag har väntat på dig.” Han tog min hand och drog iväg mig. Mitt hjärta var påväg ut från mitt bröst. Jag hade aldrig varit såhär nervös i hela mitt liv. Plötsligt var vi i hans rum, det var väldigt stort och blått. Väggarna bestod bara av affischer på fotbollsspelare. Vi satte oss i hans säng och han la sina armar runt mig. ”Du är så fin”, viskade han. Jag blev alldeles varm i hela kroppen, ingen hade någonsin sagt något sånt till mig. Han började ta på mina lår och pussade mig på kinden. Det var så allting hände. Allt gick så himla fort. Ingen av oss tänkte på konsekvenserna. När allt var över så sprang jag ner för trappen. Jag försökte leta efter Anna men såg hon ingenstans. Det tog ett tag innan jag hittade henne eftersom hon låg över toalettsitsen och spydde. Jag visste inte alls vad jag skulle göra. Plötsligt kom det en kille och knackade mig på axel.

”Behöver du hjälp?” frågade han.

”Jag tror det” svarade jag.

Vi lyfte upp henne på varsin axel och gick ut från huset.

”Vart ska ni någonstans?”

”Bruket”

Han följde med mig ända hem till Anna och hjälpte mig att lägga henne i sängen.

”Tack för hjälpen” sa jag.

”Ingen fara, här ta mitt nummer om du behöver mer hjälp” svarade han.

”Vad heter du?”

”Anders” svarade han.

Han gav mig en kram och gick hemåt. Jag lade mig bredvid Anna. Dagen efter festen pratade jag med Anna om vad som hänt på festen.

”Ni liksom gjorde det?” frågade hon.

”Typ ja..” svarade jag.

Vi båda tyckte att jag skulle höra av mig till Eric. Jag ringde honom men fick inget svar. Ungefär tre dagar efter festen gick jag hem till honom. Jag ville veta vad han ville med mig. Jag knackade på dörren och plötsligt stod hans mamma i dörröppningen.

”Hej, vad kan jag hjälpa dig med?” sa hans mamma.

”Hej, är Eric hemma?” frågade jag.

”Nej, han är i Stockholm med hans flickvän Maja” svarade hon.

Jag blev alldeles tom i hjärtat. Jag blev helt tyst och stod bara där. Det ända jag fick ut var ett ”tack” sedan gick jag hemåt. Nu förstod jag varför han inte svarat på mina samtal eller ringt tillbaka. Han hade ju en flickvän, men han hade varit otrogen mot henne med mig.

Några veckor senare började jag må illa. Mamma sa att det bara var värmeslag, men jag kände att det var något annat som var fel. Jag ringde till Anna. Hon sa att hon trodde jag blivit gravid sen festen. Hjärtat stannade på mig. Något som inte ens nuddat min tanke. Vi beställde ett graviditetstest på internet. Testet kom efter två dagar. Mitt hjärta dunkade så hårt och jag tänkte på hur mitt liv skulle förändras. Jag fick panik. Testet visade ett stort plus, ett positivt test. Jag var 15 år och gravid. Hur skulle jag berätta för mamma? Vad skulle alla på skolan tycka? Jag mådde bara illa. Jag kunde inte tänka på något annat. Det första jag gjorde var att ringa till Anna och berätta hur det var.

”Men du måste ju berätta för någon” sa hon.

”För vem då?” frågade jag.

”Din mamma”

Efter tre dagar tog jag modet och bad mamma sätta sig bredvid mig och jag skulle berätta vad som hänt.

”Vad är det gumman?” frågade mamma.

”Jo..du vet när jag var hos Anna på midsommar var vi på en fest istället.”

”Fest vart då?”

”Eric heter han som hade festen”

”Okej, och vad är det du vill berätta?”

”Jo, jag liksom gjorde det..med Eric.”

Mamma blev alldeles tyst. En minut kändes som en evighet.

”Vad är det du vill komma fram till?”

”Jag är gravid”

Allting blev svart, jag hade svimmat av. Jag vaknade upp i min säng. Mamma satt med tårar i ögonen bredvid.

”Gumman hur är det?” frågade hon.

”Jag vet inte riktigt”

Hon förklarade att hon var besviken på mig att jag inte tog ansvar. Hon ville att jag skulle tänka på mitt val. Men hon berättade även att hon älskar mig oavsett vilket val jag gör. Hon och Stefan ska stötta mig. Jag och mamma bestämde sedan tillsammans att jag skulle behålla barnet. Vi tyckte att det var för hemskt att ta bort ett liv. Dagar och veckor gick och det började synas mer och mer på magen. Jag ringde upp Eric och förklarade för honom. Han blev chockad och sa att han inte ville ha något med mig eller barnet att göra. Jag blev väldigt ledsen och besviken. Hur kan man strunta i något man ställt till med själv?

Anders hade börjat höra av sig. Han frågade om vi skulle på bio.

”Såklart” sa jag.

Vi träffades många gånger och han visste om min situation med barnet. En kväll då vi varit ute och köpt en glass satte vi oss på bryggan vid kyrkviken. Det var alldeles tyst, lugnt och stilla.

”Rebecka?”

”Ja?”

”Jag tycker om dig jättemycket, jag älskar dig och jag vill verkligen ställa upp för dig och ditt barn”

Jag blev alldeles chockad.

”Är du säker?” frågade jag.

”Ja” svarade han.

”Jag älskar dig med.”

Åtta månader senare var jag på BB. Det var de mest spännande men ändå läskigaste stunden i mitt liv. Anders och mamma var där och stöttade mig. Den 16e februari låg jag där med en prinsessa i min famn. Hon var alldeles perfekt, mitt alldeles egna mirakel.

Idag är hon ett år och om tre månader börjar hon på dagis och jag ska börja i nionde klass. Anders och jag är jättelyckliga ihop och till hösten får han ett jobb. Min förändrade värld skapade något fantastiskt. Men hade jag fått gå tillbaka i tiden hade jag aldrig följt med Eric till hans rum.