Stå upp för vem du är
Tjejen som
alltid varit den positiva och alltid gjort allt för att lyckas, med det hon
tyckt ha varit roligast. Hon som alltid kämpat för att komma tillbaka när något
hindrat henne från att fortsätta, som bland annat en allvarlig sjukdom. Hon som
jobbat stenhårt för att uppfylla sina drömmar för att bli en stor artist.
- Jag kan
inte andas! skrek hon springandes på väg till bilen.
Hon var på
utflykt med hennes pappa och systrar en dag. De sprang tillbaka till bilen. När
de nästan var framme stannade hon. Hon kunde inte andas. Hon stod stilla och
försökte hämta andan. Flämtande ropade hon efter pappan som tog henne till
sjukhuset med en gång. Väl framme lades hon in på sjukhuset och undersöktes
noggrant. Hon fick ta många prover och göra flera tester, något som den 10
åriga flickan inte var van med. Efter flera veckor på sjukhuset visade det sig
att hon hade ett hjärtfel. Hennes bästa kompis Holly, var även med henne
på sjukhuset ibland för att göra henne sällskap. Medicinerna hon fick
gjorde hennes tänder gröna. När hon kom tillbaka till skolan blev hon mobbad
för de gröna tänderna och kallades för Alien. Holly hade varit väldigt orolig
för henne på sjukhuset, stöttade henne i de lägen när hon behövde det.
Jessica
Cornish föddes den tjugosjunde mars 1988 i London. Hon bodde med sina två äldre
systrar och sina föräldrar i en villa strax utanför London. De bodde mycket
folk i det området och husen låg ganska tätt intill varandra. Som liten var hon
väldigt högljudd och ville visa upp sig hela tiden. Hennes två systrar som var
fem och sju år äldre var väldigt intresserad av musik. Hennes mamma och pappa
skulle försöka lära henne att prata och försöka få henne att säga
"mamma" och "pappa". Så blev det inte, hennes första ord
var en liten bit ur hennes systrars favoritlåt. Hemma hos familjen var det
musik som gällde, hon älskade att sjunga och spela instrument och det var inte
tyst en sekund. Hon var väldigt högljudd, irriterande och älskade att visa upp
sig. När hon var tre år började hon i en skola där hon fick showa på scenen och
visa upp sig som hon älskade.
När hon
började grundskolan träffade hon sin bästa vän Holly. Holly märkte tidigt att
hon hade något speciellt, hon sjöng överallt, hela tiden och kunde sjunga
väldigt högt. Många tyckte det var jobbigt att hon sjöng så högt, men när hon
började ta privata sånglektioner började folk gilla när hon sjöng. Hon har
alltid velat bli artist, men när hon fick sitt hjärtfel fick de tankarna vila
lite. Men drömmen fanns alltid kvar och hennes föräldrar stöttade alltid
henne.
- Satsa på
det du tycker är roligt, det finns ingenting som stoppar dig, sa hennes mamma
och pappa även fast hon hade sitt hjärtfel.
Hon var ofta
på sjukhuset för att undersöka sitt hjärta, hon tyckte inte det var roligt men
tänkte alltid positivt. Istället för att tänka så mycket på sjukdomen och låta
det trycka ner henne pushade det henne för att verkligen satsa. På hennes
första audition gick allting dåligt. Hon fick stå upp och sjunga inför fyra
domare som bedömde hennes röst och framträdande. Domarna tyckte inte hon
var bra nog, men hennes mamma uppmuntrade att det snart skulle gå bättre.
- Jag tycker
att du var väldigt vacker, ditt bruna långa hår blänkte och dina gröna ögon
lyste som smaragder. Nästa gång kommer dina toner sitta perfekt, du kanske var
lite nervös. Det är som en dörr som slagits igen i ditt ansikte, nu måste
du söka efter en större och bättre dörr att öppna, sa hennes mamma efter hennes
misslyckade audition.
Dörren
öppnades redan nästa vecka när hon gjorde en audition som gick betydligt
bättre. Hon fick en av de ledande rollerna, stå på scenen längst tid och sjunga
solon som hon älskade. Hon var väldigt fokuserad och tittade hur de vuxna
gjorde för att bli ännu bättre. Hon älskade att stå på scenen och ville
uppträdda mer och mer. Hela händelsen var en läxa att aldrig ge upp. Nu när
någonting hemskt händer vet hon att det finns någonting större som väntar som
hon måste hitta.
När hon var
15 år gammal var hon med på TV för första gången. Hon var med i en sångtävling
i England. Programledaren sa något som fastnade i hennes huvud. Han tyckte att
hennes röst passade i USA, det tyckte hon var häftigt. Hon vann den tävlingen.
Ett år
senare började Jessica på en musikskola i London, hon jobbade hårdare än
någonsin och började även skriva låtar. Hennes första låt "Big white
room" skrev hon om en händelse när hon låg på sjukhuset när hon var 11 år.
Den handlade om en jämnårig pojke som delade rum med henne på sjukhuset. Han
bad hela natten och hon satt bara och stirrade
-Snälla gud,
låt mig leva, bad pojken.
Nästa morgon
vaknade hon och pojken var borta, han dog. Hon frågade sin mamma varför gud
inte lät honom leva och mammas svar var att gud behövde sina änglar nära sig
ibland.
Det var
sedan allting började. Efter ett tag gjorde hon ännu en audition, den här
gången för MTV och i en tjejgrupp. I tjejgruppen hade hon den ledande rollen.
Till skolan reste hon två timmar enkel väg för att träna med tjejerna och hon
hade det väldigt stressigt. Kompisarna och familjen började varna henne för
hennes hektiska liv. Hon kunde inte förstå vad de menade, hennes liv var
ju på topp. Allting kändes roligt, men hon visste inte hur hon skulle
göra för att timmarna skulle räcka till. Från att hon steg upp på morgonen
till sent på kvällen hade hon inte en lugn stund. Hon satt hemma och sjöng och
skrev låtar. Hon hade inte längre tid att gå ut på stan med kompisarna som hon
brukade göra. Hon hade inte varit på bio på evigheter. Hennes systrar blev
irriterad över att det aldrig var tyst hemma och det blev mer konflikter.
Hennes pappa sade inte så mycket, han satt oftast inne på sitt kontor vid
datorn. Mamman var väldigt kärleksfull och försökte att hålla ihop familjen,
hon ville att de skulle sitta tillsammans och äta och se på tv:n. Hon fick med
sig alla, förutom Jessica som alltid stängde in sig på sitt rum och sjöng.
Jessica var
nu 17 år och hon var på väg hem från skolan med sin vän Holly. De åkte buss, de
hade åkt i nästan 2 timmar och var inte långt i från hemmet. De pratade
och skrattade och efter er stund tittade Holly mot Jessica, då hon varit tyst
en stund. Jag mår inte bra sa Jessica, känner mig yr och konstig. De steg av
bussen och Holly beslutade sig för att följa med henne hem, hon vågade inte
låta henne gå själv. De hann bara komma in i hallen, då Jessica ramlade på
golvet. Hon låg still och blundade.
- Hur är
det, du lever väl! skrek Holly och började skaka.
Jessica
öppnade ögonen efter en stund, men sa ingenting. Holly blev lite lättad, men
såg hur blek och dålig hon var. Hon skyndade sig och ringde till hennes pappa,
som blev väldigt orolig. Han uppmanade henne att ringa ambulansen. Hon åkte på
sjukhuset. Jessica hade tappat känsel i höger arm och ansiktet. Hennes mungipa
hängde och hon hade svårt att prata. Hon låg i sängen och sov nästan hela
tiden, det var svårt att få kontakt med henne. Hon fick dropp för att få
i sig näring, hon behövde hjälp att ta på sig sina kläder. Hon hade
tappat känsel i höger ben också, så hon kunde inte stå. Hon såg inte vad som
hände på sin högra sida, så man fick ställa sig på hennes vänstra sida när man
pratade med henne. Det togs en massa blodprover och kontroller på henne dagligen.
Läkare berättade att hon hade en stroke. Hennes hjärtfel tillsammans med all
stress gjorde att hon fick en stroke och fick ligga på sjukhuset i tre veckor.
Hon var väldigt orolig att hon inte skulle kunna sjunga eller gå igen.
Efter
stroken tog hon en paus. Det tog några månader innan hon var helt återställd.
Hon fick börja lära sig gå på nytt, hon fick även träna för att få tillbaka
känseln i handen. Talet kom successivt tillbaka igen, det tog flera månader
innan hon fått tillbaka alla muskler i ansiktet igen. Hon vilade från skolan
och från tjejbandet för att få tid att rehabilitera sig. Hon stannade hemma för
att vila men efter ett tag kunde hon inte vara hemma längre
-Är du redo
att gå tillbaka till skolan? frågade hennes mamma när hon hade varit hemma
några månader.
-Nej, jag
tror inte det, men jag kan inte stanna hemma längre, sa Jessica som började
sakna skolan.
Efter
stroken blev hon upptäckt av ett skivbolag när hon hade ett framträdande med
hennes tjejband "Soul deep". De ville att hon skulle sjunga ensam,
skivbolaget ville även göra ett soloalbum med henne. Hon började skriva låtarna
till sitt första album och lämnade "Soul deep" för att göra sitt
album.
Hon var
förband till flera väldigt stora och kända artister. Efter två år ville skivbolaget
släppa soloalbumet med henne. Bara sex veckor innan albumet skulle släppas gick
skivbolaget i konkurs. Hon visste inte vad som skulle hända och hon hade bara
sex veckor på sig att hitta ett skivbolag som ville skriva ett kontrakt med
henne. Gjorde hon inte det skulle alla låtar hon skrivit förloras. Hon tittade
med alla skivbolag i hela England men ingen ville ha ett kontrakt med henne.
Hon pratade med hennes föräldrar, hennes pappa sa att hon skulle flyga till USA
och söka där.
Hon följde
hennes pappas råd och flög till USA för att hitta ett skivbolag. Hon hade två
spelningar, en i New York och en i LA. På morgonen dagen efter hade hon nio
förslag på kontrakt. Hon blev så glad, det var som att hon ville göra high five
med alla som gick förbli på gatan. Men den glädjen vände snabbt. 2009 gjorde
hon ett samarbete med Lava och stannade i LA i tre månader. Hon var väldigt
deprimerad och hatade allting. Alla ville henne dåliga saker och ingen var
snäll mot henne. Hon hade inga vänner. Det var den värsta perioden i hela
hennes liv. Hon passade inte in i LA och var inte sig själv. Hon fick inte
heller vara sig själv.
Till slut
när det hade gått tre år orkade hon inte vänta längre. Hon ville att folket
skulle få höra hennes musik. Då tog hon beslutet som förändrade allt. Hon sa
till hennes manager att hon skulle lägga ut "Big white room" på
hennes youtube-kanal som hon använde när hon var mindre. Det tyckte inte hennes
manager var någon bra idé och sa att hon skulle hamna i trubbel. Hon struntade
i manager, skivbolag och alla människor där emellan. Hon skulle vända sig
direkt till fansen och se om de visste att det var hon. Det var då hon kände
att något hände. Hon sjöng "Big white room" i badrummet med alldeles
för mycket smink.
- Jag ska
sjunga, sa Jessica framför datorn som stod i handfatet.
Videon
spreds sig snabbt och det var många som såg den. Det var då skivbolaget märkte
att de behövde skynda sig. Det var även då folk på stan började känna igen
henne som "tjejen på youtube" och kom fram till henne. Det beslutet
var bara början på hennes karriär som artist. Hon var tvungen att göra allting
själv.
Det var
sedan allting började och Jessica skaffade sig ett artistnamn, Jessie J
Hon skrev
låtar till sitt första album "Who you are". Låten som skulle bli
hennes första singel passade inte henne och fick bli en låt som Miley Cyrus
istället fick ta. Låten som hette "Party in the USA" blev etta på
topplistan men Jessie visste inte vad det betydde att vara låtskivare till en
sådan stor hitlåt. Hon gjorde en till låt, "Do it like a dude" som
var tänkt till Rihanna men hennes manager tyckte hon skulle behålla den själv.
Han sa att det skulle bli hennes första singel och det blev det också. På
albumet blev 6 låtar topp tio och Jessie J blev historisk.
År 2012
hände något som absolut inte fick skulle hända. Hon ramlade av en plattform som
var nästan en meter hög och bröt fotleden på fyra ställen. Hon åkte på
sjukhuset och blev undersökt av många olika läkare och det slutade med att hon
fick göra en bentransplantation. Hon fick inte flyga till hennes närmaste
uppträdanden. Det var ett undantag att hon fick flyga till USA för att vara med
på VMA galan som hon hade sett fram emot väldigt länge. Där hon skulle sjunga
21 låtar, hon satt i en stol hela kvällen och sjöng alla låtar. Hon hade pyntat
sitt gips och kryckorna för att det skulle vara festligt men Jessie tyckte ändå
att det var jobbigt med hennes brutna fot. Hon kunde inte uppträda som hon
brukade. Hon spelade även in sin låt "Domino" som hon skrev när hon
hade brutit sin fot. Låten skrev hon tvärtemot hur hon mådde just då och
spelade in musik videon sittande i en stol med benet i luften.
Det finns
ett uppträdande som Jessie tyckte var extra stort. Det var när hon fick sjunga
för Englands drottning. Hon var väldigt nervös och rädd att göra bort sig.
Strax efter det började hon också skriva på sitt andra album. Även det albumet
fick flera topp 10 låtar och blev ännu större som artist. Hon fick även i
samband med att hon släppte albumet frågan om att vara domare i tv-programmet
"The voice". Jessie tackade ja till förfrågan och såg det som en ny
utmaning att hjälpa andra sångare att utvecklas. Det är något som hon haft
nytta av senare i sin egen karriär också.
Jessie var
och hälsade på en 15 årig tjej som hade önskat att få träffa henne. Flickan som
hette Amy berättade hon känd Jessies speciella frisyr var och utmanade henne
med att raka av sig allt hår. Jessie har aldrig varit rädd för utmaningar och
tyckte det var extra roligt när pengarna för håret skulle gå till välgörenhet.
Hon rakade av sig sitt hår på en live sändning i tv och sedan var hon även utan
hår på skivomslaget på sitt andra album, "Alive".
Bara ett tag
efter hon släppte albumet "Alive" började hon förbereda ytterligare
ett album. Sommaren 2014 blev hon frågad om hon ville göra en låt tillsammans
med två andra stora artister, Nicki Minaj och Ariana Grande. Det var ett
självklart beslut för henne och låten blev sommarens allra största hit. Efter
succén Blev de tre tjejerna inbjudna till VMA galan. Det var då Jessies andra
gala och hon ville ha revansch från gången innan då hon hade brutit foten.
Jessie, Nicki och Ariana öppnade hela VMA galan och hon hade otroligt roligt på
scenen tillsammans med dem.
Jessies liv är på topp och hon är
lika positiv och glad som hon brukar vara.
Nana
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar