Tjugoåtta...

Angel Elsa

Det är varmt i det lilla väntrummet. Alla tjejerna sitter tysta med knäppta händer. Rummet är fyllt utav nervositet. Fotografen och koreografen kliver in i rummet. Alla tjejerna tittar upp. Anna, (fotografen) säger: - Ni alla har varit jätteduktiga, men nu är det så att tio tjejer ska bli fem…. Anders (koreografen) kommer att ropa upp de namn som gått vidare och om det är ert namn ni hör så ställer ni er upp, okej?

-    Okej, svarade alla tjejer i samstämmig kör.

Anders börjar med namnuppropningen!

-    Han säger: Sara, Lisa, Mimmi och Emma….

Men det är ju bara fyra än tänker jag… Anders fortsätter med sista namnet…

-    Och den sista personen som gått vidare är… Elsa!

Men, det är ju jag! Åh så glad jag är, jag lyckades! Min kropp fylls av värme.

Nu har jag gått vidare till sista veckan och jag kan fortfarande få jobbet som modell!  Nästa vecka ska vi få gå på catwalken, ska bli super kul!

Efter att vi kramat om varandra och pratat lite med de andra tjejerna, går vi nu hem var för sig.

När jag lägger mig så snurrar allt jag varit med om under dagen,  det är svårt att tänka på något annat. Att jag var en av dem som gick vidare till nästa vecka, så coolt!! Det är svårt att sova denna natt för att jag är så glad och upprymd. Har aldrig känt den här känslan tidigare. Men tillslut somnar jag.

Nästa morgon vaknar jag sent på förmiddagen. Jag dröjer kvar i sängen ganska länge för jag ska inte göra något speciellt på dagen.

När jag väl masat mig upp ur sängen upp steker jag några välförtjänta pannkakor. 

Nu är klockan ungefär 17.00 och jag ska börja göra mig iordning inför kvällen. Jag ska nämligen på Fashion Show i Globen. Ska bli så super kul! Jag ska gå med en kompis som bor här i huset, Sandra heter hon. Vi är bästa vänner, det har vi varit länge.

Jag lockar håret, sminkar mig och tar på mig mina finaste kläder. Sandra kommer över några minuter innan vi ska åka och vi tar ett glas champagne på balkongen. Det är en fin och varm sommarkväll här i Stockholm.

Vi går mot tunnelbanan, påväg till Globen. Det är H&M som har  modevisning för deras nya sommar kollektion. Det ska bli så kul, jag älskar verkligen mode och man kan kanske få ett och ett annat tips på hur man ska gå på en catwalk. Jag ska försöka kolla så mycket som jag kan på de erfarna modellerna och försöka lära mig så mycket som möjligt.

Väl framme vid Globen är det lång kö och mycket folk som vimlar runt. När vi till slut kommer in efter ungefär 45 minuter, visar vi upp våra biljetter med sitt numret på, vi letar upp våra stolar och sätter oss. Vi har fått bra platser, nära catwalken.

Sandra går och köper en flaska vatten till oss, det är varmt inne i Globen.

Showen börjar och hela catwalken lyser upp, så häftigt! Tänk att jag kan kanske bli en av dem!

När den första modellen går in på scenen blir hela arenan till en all inclusive semester. Palmer, badbollar, barer, drinkar, snygga badvakter, ja allt man kan tänka sig nästan. Det är ju sommar kollektionen så det måste ju vara somrigt. Den första modeller har på sig bikini och dom andra som kommer in har också bikinier med färgglada strandklänningar. Det här är super bra, här trivs jag!

Under showen frågar Sandra mig,

-     Vad tycker du om modellerna och showen?

-     Jag tycker att det var suveränt bra!

-      Det tycker jag med, sa Sandra. Vi går mot tunnelbanan igen.

På vägen hem sätter vi oss på en restaurang och tar ett glas vin. Det är en jättemysig kväll!

Nästa vecka

Idag är det dags för sista tävlingen. Det är så spännande, det pirrar i hela kroppen. Jag sitter och väntar på att få bli stylad. Händerna är svettiga och jag liksom skakar ååh… jag vill detta så mycket!

Jag sätter  mig i makeup stolen och stylisten börjar sminka mig. Hon tar fram kläderna jag valt ut och fixar med mitt hår. Det ska bli så spännande detta. Sandra är också här och tittar som stöd för mig.

Nu är det dags att gå ut på Catwalken, klackarna på skorna är höga och jag är darrig i benen, ingen bra kombination. Jag försöker slappna av så gott det går, andas lugnt. Det är min tur nu, jag går lugnt och försiktigt men ändå med mod i mina steg. Självsäker i blicken försöker jag att vara, som en modell ska vara. Jag ler lite mot ’’publiken’’ och det enda som finns i mutt huvud är ramla inte, ramla inte nu Elsa!

Att gå på Catwalken går bra, nu sitter jag och väntar på resultat. Jag hoppas det gått bra, det kändes bra iallafall.

Så kommer Anders (koreografen) kommer in, han har ett papper i  handen.

Han pratar om att alla tjejer har vart jätte duktiga och att alla som står här idag inte ska ge upp bara för att man inte går vidare, för alla är mycket fina och duktiga.

-     Men den av tjejerna som gått vidare är.. Elsa!!

Alla tjejer applåderar och ler mot mig.

Kan inte fatta att det är jag som vunnit. Jag är så glad att jag gråter av lycka. Jag har vunnit ett kontrakt med tidningen Vouge!! Så otroligt! Det är en fantastisk känsla som far genom hela min kropp.

Alla tjejerna rusar fram och kramar om mig, jag får blommor och tidningen Vouge är här och gör ett reportage om mig.

På kvällen är jag ute och firar med mina tjejkompisar, det blev en perfekt dag!

Tre månader senare

Modell jobbet har satt igång och det är så kul att jobba med detta! Jag får resa runt och träffa andra modeller, mingla med kändisar osv. Jag älskar modellivet!

Men så en dag får jag ett mail till min telefon. Det lyder såhär:

’’Hello, we had heard about you and seen you in magazines. You are a very beautiful girl that we want to work with. You are invited to do a ’’test’’ with five other girls and two of them get the job. If you get the work we offers you a apartment in New York and a office in London and New York. And a modell job of course ;). We really hope you will come and try and hope this to be adopted. Welcome to New York on 3 January 2016! Please, write back!

 Love, The Victoria’s Secret crew.’’

Jag sitter tyst på sängen. Chockad över det jag nyss läst. Det snurrar i huvudet och jag läser mejlet igen.

Jag kan inte fatta det. Har jag…? Hur…? Vem har hör talas om mig?

Är detta sant? Har jag, Elsa, fått förfrågan om att komma till New York för att prova gå för Victoria’s Secret?? Ja, det är sant. Det har jag.

Det går inte att beskriva med ord hur lycklig jag är just nu. Jag ringer genast mamma och berättar, sedan springer jag ner till Sandra och berättar om den fantastiska nyheten!

Sandra och jag står och hoppar av glädje, vi skriker, gråter (glädje tårar) och skrattar. Detta är så himla otroligt. Detta har alltid varit en dröm för mig som just nu går i uppfyllelse. Det är ju inte säkert att jag kommer med men jag har blivit antagen!! Det är stort!

3 januari 2016.

Jag sitter på ett första klass plan påväg till New York. Det känns overkligt och lite läskigt, men på ett bra sätt. jag är på ett plan påväg till en provning för ett Victoria’s Secret jobb? Det är jag Elsa…

Nu är jag äntligen framme i New York. Jag har alltid drömt om att åka till New York, allt verkar så häftigt här. Stora hus, lyxiga bilar och rika människor. Det är ungefär samma klimat här som vad det är i Sverige. Det är lite små kallt och ruggigt men ändå mysigt. Jag tar en taxi till Victoria’s Secrets huvud kontor, där skulle vi träffas. Jag åker förbi alla affärer, alla mode butiker, Frihets gudinnan ser jag en glimt utav, den är mindre i verkligheten än vad jag förväntat mig. När jag åker förbi Central park ser jag massor med barn med sina föräldrar, dem åker skridskor. Sådant som jag bara sett på filmer men som nu blir verklighet för mig.

På kontoret möts jag av en kvinna som hälsar mig välkommen, hon ger mig några broschyrer och sedan tar hon min väska till bagageförrådet. Hon följer med mig i hissen och visar mig vart jag ska. Det är många våningar så det tar ett tag, men tillslut kommer vi fram till rätt dörr, det är en stor dörr det där står ’’Mrs Gold’’. Jag kände på det stora guldliga handtaget, det är nu det börjar tänker jag.

Jag kliver in genom dörren och just precis som en film är det. Kontoret är stort och ljust, fönster över allt. En kvinna sitter i fåtöljen, hon är så vacker. Hon ser snäll ut. Hon stirrar på mig från topp till tå, jag stiger in i rummet och säger,

-    Hello, I am Elsa.

-    Oh Hello Elsa, welcome to New York! My name is Sandra Gold, but you can kall me Mrs Gold.

-    Thank you Mrs Gold.

-    Soo.. I will start to do an interview with you, is it ok?

-    Yeah of course. Go on!

Hon ställer frågor till mig som vart jag kommer ifrån, hur gammal jag är, Vad jag gjort tidigare osv. Jag är faktiskt inte alls nervös, jag var det nervös men Sandra eller Mrs Gold gjorde mig lugn, hon är så snäll och ger mig ett lugnt intryck.

När intervjun är klar åker vi dit där vi ska prov gå, nu är alla tjejerna med, vi åker med en buss som är rosa och det står Victoria’s Secret på den. Det är som en turné buss som man bara sett på film, men nu åker jag i den, häftigt!

Jag sitter i stylist stolen och dem fixar med mitt hår, nu har nervositeten krypit över mig, hur det ska gå?

Nu är sminket på plats, kläderna är på och håret är lockat till 100%. Nu är det dags att visa vad jag går för, för nu ska jag ut på den stora scenen.

Jag går lugnt och försiktigt och som alltid har jag mod i mina steg och ler mot ’’publiken’’. Det känns bra!

Efter showen  kommer jag in bakom scen och då får jag på mig en kofta som alla Victoria’s Secret tjejer har. Det står Elsa på ryggen, sååå häftigt!! Vi får vänta en liten stund på resultatet, det är två stycken som ska gå vidare och bli Victoria’s Secret modeller!

Mrs Gold kommer fram till oss med ett papper i sin hand. Kom igen: tänker jag, säg bara vilka som gått vidare!

Mrs Gold håller ett slags tal om vad det innebär att vara en modell, att det är en tuff värld men ändå det roligaste som finns. Hon säger också att alla tjejer som sitter här är super fina tjejer och att man inte ska ge upp.

Men säg det bara nu, tänker jag.

- Den första som gått vidare är… ELSA!  

Just då hör jag ett dånande pip i mina öron. Det fortsätter att pipa ända tills.. Jag vaknar upp. I mitt rum, i mitt vanliga gamla rum. Så detta var alltså bara en dröm?! Jag kastade mig hårt tillbaka i sängen igen och insåg att jag hade drömt allihop. Jag skulle som vanligt till skolan om en halv timme. Ja ja, det var i alla fall världens bästa dröm, tänkte jag och log. Den bästa dröm jag någonsin haft.

Nomo