Novell 97

                                            Allt kan bara bli bättre.

Väckaklockan ringer, Paulina flyger upp ur sängen, hon har försovit sig igen ”åh nej jag kan inte tro att det är sant jag har försovit mig igen, första dagen också”. Hon tar på sig kläder och springer in i köket för att äta frukost. Där sitter mamma Karin och tar sin morgonsup.

Paulina tittar på henne besviket medans hon rycker upp kylskåpet. Kylskåpet är tomt som vanligt, Paulina tar en snabb titt i skafferiet där fanns en halv hårdbrödbit som hon knaprade i sig. Hon smällde igen dörren och började springa mot bussen. När hon stod bakom dörren med lappen, de stod 7c på, blev hon nevös.  Hon hade helst velat ha med mamma eller pappa men ingen av dem kunde följa med för de hade ”fullt show” med sin sprit. Men tillslut knackade hon på dörren och en lärare öppnade.

-          Hej förlåt för att jag kom försent, sa Paulina otydligt

-          Hej är det du som är Paulina Danielsson, frågar läraren

-          Ja, det är jag, svarar Paulina  

-          Amen kom in då, sa läraren

-          Nåja, Paulina, kan du berätta lite om dig själv?

”Åh varför kan jag inte bara få gå och sätta mig?”

Hej, jag heter Paulina Danielsson och är 13 år, kommer från Grillby som ligger i Enköping.

-          Ja, vad bra Paulina, är det någon som har nån fundering eller fråga om Paulina nu så kan ni passa på att göra det, sa läraren

-          Ja, vad jobbar dina föräldrar med, frågar Lisa

-Äää mamma är sjukskriven just nu och pappa jobbar i USA. ”Vad fan är det jag står och säger ”USA?”, nu kommer säker alla vilja veta mer om honom.

-          Amen vad bra då, Paulina, du kan gå och sätta dig där bredvid Lisa.

Dagar gick och Paulina fortsatte ljuga för sina klasskamrater om att sina föräldrar hade bra jobb osv. En dag skulle hon följa med Lisa hem efter skolan. När flickorna var på väg hem till Lisa hörde de ett rop från en av parkbänkarna.

-          Hej gumman! Det är pappa, ropade Paulinas pappa.

-          Hallå, Paulina de är jag pappa Peter, ropade han igen.

-          Bli inte sur nu igen, jag har inte druckit så mycket, ropade han till Paulina.

Paulina skyndade sig förbi parkbänkarna och låtsades som om hon inte kände sin far.

När de hade gått en bit frågade Lisa: -Känner du den där personen, den där fyllgubben? Han verkade vet vem du är. Paulina ville inte berätta för Lisa att det var hennes pappa, för hon skämdes alldeles för mycket, över att se sin pappa där på parkbänken tillsammans med de andra fyllgubbarna.

Hemma hos Lisa var det stökigt och hennes mamma satt vi köksbordet med en cigarett och läste tidningen. Kläderna låg över allt i lägenheten och hennes pappa låg på soffan och sov. Paulina tyckte att det liknade hennes hem. Lisa ville att de skulle gå in på hennes rum och stänga dörren. Hon berättade att hennes mamma och pappa skulle skiljas och att hennes mamma hade börjat dricka. Lisa skämdes över sina föräldrar. Då började Paulina att gråta och berätta för Lisa om sin familj. Hennes pappa hade tappat jobbet och det hade skulder som de inte klarade av att betala. Hennes pappa och mamma började då att dricka. Det fanns inte någon mat hemma och ingen av dem brydde sig om henne.

-Så det var din pappa som satt på parkbänken då? frågade Lisa

-Ja, tyvärr var det så och jag skäms varje gång jag ser honom där, vad skall vi göra? frågade Paulina. Nu kramade de om varandra och de lovade varandra att hålla tyst om detta.

Plötsligt ringer Paulinas mobiltelefon och det är hennes mamma som ringer. Hon säger att pappa har fått åka in med ambulansen och att det är allvarligt. Tjejerna springer mot sjukhuset och Paulina gråter. Lisa försöker att trösta henne.

 När de kommer till sjukhuset står Paulinas mamma där och väntar på dem. Peter har fått spritförgiftning och är nära att dö.  Alla tre går tillsammans upp till Peter rum och där ligger han med en massa slangar runt kroppen. En maskin står och piper med jämna mellanrum.

Mamma, Karin, pratar med en läkare och hon ser ledsen ut. Läkaren har precis berätta att de inte är säkert att de kan rädda hans liv och att han är jättesjuk.

Lisa, Paulina och Karin står vid Peters säng och alla är jätteoroliga för honom.

En av maskinerna börjar pipa högre och det kommer en massa läkare, de ber dem gå ut ur rummet.

Timmarna går och alla väntar spänt på något svar.

Dörren öppnas och ut kommer en läkare och talar om att Peter kommer att klara sig, men hade han inte kommit in till sjukhuset i tid så hade han varit dö nu.

Lisa måste gå hem och tjejerna lovar varandra att ses dagen efter.

Pappa, Peter, vaknar och nu förstår han att han måste sluta att dricka och ta hand om sin älskade dotter Paulina. Han och mamma lovar att aldrig dricka mer och att bli bra föräldrar. De skall även skaffa arbeten och betala av skulderna. Paulina känner sig jättelycklig. Äntligen får hon tillbaka sin föräldrar som hon har saknat i flera år.

Några månader senare hade Paulinas pappa fått jobb på en stor båt som fraktar bilar till USA och hennes mamma jobbar på Willys i kassan.

Paulina träffar Lisa på skolan och berättar hur bra det har gått med hennes familj. Lisa ser ledsen ut och Paulina förstår att allt är som vanligt hemma hos henne.

Paulina pratar med sina föräldrar om att Lisas föräldrar dricker och inte sköter om henne. De bestämmer sig för att hjälpa Lisa. Peter åker hem till Lisas föräldrar och berättar vad som hände honom och att det finns hjälpa att få. Han frågade om Lisa kunde få bor hos dem en tid medans de tar tag i problem.

Några månader senare så har båda flickorna två underbar föräldrar som bryr sig om dem.

 Grön