fredag 6 februari 2015

Novell 87


Efter gympan går Noel den långa korridoren mot omklädningsrummet. Noel möter den tuffa killen Jonas och får ögonkontakt. Plötsligt fäller Jonas ut benet framför honom och ramlar ner hårt i golvet. Han reser sig upp så snabbt som möjligt och går fort mot omklädningsrummet. Han hör hur de skrattar, utom Andreas han halvspringer efter honom till omklädningsrummet.

-          Gick det bra? Frågade Andreas

-          Jodå, fick bara lite ont i knäet men annars är det okej svarade Noel med ett litet leende på läpparna.

De är med varandra resten av dagen. på morgonen går Noel till sitt skåp och ser att någon har skrivit massor av dumma saker på hans skåp. Han håller in tårarna och börjar sudda bort allt.

-          Varför suddar du på skåpet? Undrade Andreas.

-          Någon har skrivit dumma saker på mitt skåp. Svarade Noel.

De går tillsammans till lektionen och sätter sig ner på stolen. Jonas stirrar på dem och börjar prata med sitt gäng. Fröken säger till Jonas att sluta prata, dock så lyssnar han inte som vanligt.

Klockan ringer och alla rusar ut.

-          Noel, kan du stanna kvar en stund? Undrade fröken.

-          Okej, svarade Noel med ett suck.

-          Har det hänt dig något? För jag tycker att du verkar vara deppig och inte vanliga du sa fröken.

-          Nej inget har hänt, svarade Noel surt.

-          Okej men om du vill prata så finns jag här för dig sa fröken.

-          Mm svarade Noel och gick.

Noel vill inte längre till skolan. Han tänker på vad de ska hitta på för dumt. Han är hemma nästan varannan dag. Hans mamma bryr sig inte för hon har fullt upp med alkoholen. Hans pappa är död och han har ingen han vill prata med om sina problem och mobbningen.

Det är Måndag och Noel är påväg till skolan, han känner på sig att något kommer hända. Vägen är lång, det blåser och löven flyger av.

-          Öj du Noel din jävla råtta! Kom hit! Skrek Jonas våldsamt.

Noel svarar inte och springer in till toan och ställer sig på locket för att de inte ska se honom. Jonas springer in till toan och rycker i handtagen.

-          Vart är du?! Skrek Jonas.

Jonas och hans gäng gick och Noel springer ut och raka vägen hem.

Noel känner att han inte klarar av nå mer. Mobbningen tar över hans liv.

Dagarna går och går och allt blir värre och värre. Självmordstankar har dykt upp i hans huvud och vill mer och mer. En dag har han bestämt sig, han vill inte leva längre. Noel skriver ett brev till hans mamma så hon kanske skulle förstå mer.

Han har bestämt sig. Det blir att hoppa framför ett tåg. Det är Söndag den 11/10-2010. Dagen han inte orkar mer , innan han ger sig av mot rälsen skickar han ett sms till Andreas.

-          ’Hej, tack för all hjälp, men nu orkar jag inte längre. Hejdå!’’

Andreas fick fort syn på det hemska sms:et och springer ner mot tågrälsen för att det är det första stället Andreas tror han befinner sig, Andreas ser Noel stå och vänta på att tåget skulle komma. Plötsligt hör man tåget närma sig, Noel är beredd på att hoppa framför tåget. Andreas springer det fortaste han kan mot Noel, men hinner inte stoppa honom innan han hoppar mot tåget.

 Andreas Kan inte tro vad som precis hade hänt. Det tar ett tag innan han tar upp mobilen och ringa efter en ambulans.

Dagen efter undrar Jonas

-          Andreas vart är Noel? Undrade Jonas.

-          Andreas blir stel och svarar han är död med en svag röst.

Tre veckor senare gick Jonas till Noels grav och berättade att han ångrar allt han gjort mot honom. Jonas skäms så mycket över sitt beteende så mycket att han byter skola. Han ändrar sitt beteende, skaffar nya vänner och börjar leva normalt.
 
Ada

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar