nittio

 

Min kärlek till Patrik.

Och vid den stunden visste jag att jag skulle förlora honom.. det var det hemskaste jag någonsin känt, jag verkligen kände hur tårarna trängde sig fram och hur hjärtat krossades i små, små bitar. Oh föresten ni kanske vill veta vad som har hänt, jag heter Sofia, är 16 år och har förälskat mig i den underbara Patrik. Men jag ska nu berätta vad som gjorde detta sommarlov till det bästa med även det värsta sommarlovet någonsin.

”Och allt blir återfött” (Sista meningen i ”Nu grönskar det”) Det första som dök upp i mitt huvud var att nu är det äntligen sommarlov, jag kände hur glädjen bara flög in i mig. Jag och min bästa vän Lilly gick tillsammans ut ur kyrkan och när vil väl kom ur började vi hoppa och krama varnadra av glädje. Vi hade bestämt oss för att detta sommarlov skulle blir det bästa sommarlovet någonsin. Men det var då jag såg det, den mest perfekta killen jag någonsin sett. Hans blonda hår låg lite bakåtslickat och det matchade perfekt med hans blåa perfekta ögon och hans jeansblåa skjorta.
- Vad har hänt med dig, det ser ut som att du har sett ett spöke eller nåt?
- Vem är det där?!
- Åh, det där är Patrik.
- Han har jag aldrig sett förut..
- Det är inte så konstigt, hon kom till skolan förra veckan bara.

Jag kom på mig själv stående där och bara stirrade, jag slängde en sista blick på han och sen fokuserade jag på Lilly igen. Vi gick mot Lillys mammas bil som stod och väntade på oss, vi satt oss i bilen och åkte hem (till Lilly). Det första vi gjorde var att slänga av oss avslutnings-kläderna och hoppade n i våra bikinis. Det var mycket folk på stranden idag och bland alla dessa folk så ser jag… Patrik, och den här gången utan tröja, men det var ju trots allt inte så konstigt för vi var ju på en strand.
- Ska du börja stirra nu igen?! Sa Lilly.
- Neeej, varför tror du det? Frågade jag.
- För du står redan och gör det!
- Eh.. Em, nu hittar vi någonstans att sitta..
”Lilly himlar med ögonen”

Till slut hittar vi en plats, men det ända problemet var att vi platsen vi hittat var precis under Patrik, men vi tog platsen ändå. Vi la ut våra handdukar och började sola. Ungefär 30 minuter senare vakande jag, Lilly sov fortfarande men jag brydde mig inte så mycket mer om det utan la mig ner igen, tills jag hör..
- Ursäkta?
- Eh jag?

Jag sätter mig upp, öppnar ögonen och ser att det är Patrik.
- Hej, jag heter Patrik, och du verkar ha fått min ena sko under din handduk..
- Oj, ursäkta, och ja, jag heter Sofia.

                                                   ”Patriks perspektiv”
Jag spelade lite cool men inombords dog jag av nervusitet. Hon var helt perfekt, det där långa blonda håret med dom där otroligt vackra bruna ögonen.
- Jag såg dig på skolavslutningen, du var väldigt fin.
- Åh tack så mycket, och detsamma du, verkligen.
                                                   ”Sofias perspektiv”
- Men du ska få din sko, här.
- Tack, men jag måste gå hem nu, men det var väldigt trevligt att träffa dig Sofia.
.- Varsågod, det var trevligt att träffa dig också.
- Men vi ses hoppas jag.
- Det gör vi säkert.

Oh herre.. min.. gud, jag hade nyss pratat med Patrik.
- Lilly, Lilly vakna!!
- Sofie, jag har varit vaken under hela tiden ni har pratat..
- Oj.. Jaha, lät det stel, lät det bra eller hur lät det?!
- Haha, jag märkte att du verkade lite nervös, men annars lät det bra, gillar du han eller?
- Eh, nej, eller jo, eller jag vet inte okej..

”Några dagar senare”
”Patriks perspektiv”

Det hade gått sju dagar sen jag träffade Sofia, jag ville träffa hon men jag visste inte vart hon bodde och jag hade inte heller hennes nummer.
- Patrik, Patrik!! Ropar Patriks mamma.
- Ja? Svarar Patrik.
- Kan du vara snäll och komma ner en liten stund?
- Okej jag kommer.
Jag reste mig upp och gick ner till köket, och mamma hade ett väldigt bekymrat ansiktsuttryck.
- Det är din pappa..  Han har varit med om en olycka.. säger Patriks mamma.

- Vad har hänt då? Frågar Patrik.
- Jo, din pappa och hans kolegor var ute och körde med arbetsbilen, dom kom till en korsning, dom såg ingen bil så dom körde vidare, men så plötsligt så ser dom en bil kom rakt mot dom, din pappa vek undan lite mer åt sidan, men den andra bilen bara fortsatte mot dom, och körde in i dom..
- Hur mår pappa då, hur gick det med den andra bilen?
- Föraren i den andra bilen dog tyvär med din pappa och hans kolegor överlevde men din pappa är svårt skadad..

Jag springer ut ur köket, ut till hallen och sedan ut. Jag hör hur mamma ropar efter mig men jag vill bara springa därifrån. Jag ville gå till något ställe där jag kunde tänka, så jag gick till stranden.
                                                        ”Sofias perspektiv”
- Mamma jag går en promenad.

Jag får inget svar men jag går ändå, jag hade bestämt att jag skulle gå till stranden så jag börjar gå. När jag kommer dit ser jag att någon sitter på bryggan, jag går närmare och ser att det är Patrik som sitter där. Jag funderar om jag ska gå dit eller inte men jag bestämmer mig snabbt för att gå dit.
- HejJ Säger jag.
- Åh.. Eh, hej.
- Vad gör du här?
- Sitter och försöker rensa tankarna, vad gör du här då?
- Jag skulle gå en promenad, och ville gå till stranden.
- Sätt dig, om du vill, vill säga.
- Visst.

Jag vet inte vad jag ska säga, kom igen, kom på något Sofia tänker jag för mig själv.
- Så eh.. Vad tänker du på?
- Tjaa, min pappa just nu.
- Har det hänt något med din pappa?
- Ja, han bor inte hemma just nu, och så idag var han och hans kolegor ute och åkte i arbetsbilen, men dom krockade med en annan bil som körde in i dom, så min pappa är svårt skadad och ligger på sjukhus.
- Oj jaha, då förstår jag.
- Men jag vill inte tråka ner din kväll, så kan jag få ditt mobilnummer Sofia? J
- Ja men självklart, det är 070-323 15 31.
- Okej, tack så mycket, men min mamma vill nog att jag ska komma hem så vi ses.
- Det gör vi. J

Jag ser att han reser sig upp och börjar gå, det jag inte kunde förstå just nu var att han hade precis frågat om mitt nummer, jag måste berätta för Lilly. Jag ligger i sängen och det ända jag tänker på är att just han den perfekte Patrik ville ha mitt nummer, jag visste inte vad det var med honom men det var något speciellt. Jag hör hur mobilen börjar ringa.
- Hej Sofia, det är Patrik, vi träffades för en liten stund sen.
- Ja haha, hej.
- Jo, jag undrade om du typ skulle vilja gå ut på en dejt med mig imorgon kväll?
- Det skulle jag hemskt gärna göra, var hade du tänkt att ta mig?
- Det blir en överraskning, men då hämtar jag upp dig vid sju tiden, okej?
- Blir perfekt, vi ses imorgon dåJ
- Japp, hejdåJ
- HejdåJ

                                              ”Sofias perspektiv”

Jag gick tillbaka till min säg och bestämde mig för att jag skulle försöka sova så att jag kunde få en lång natts skönhetssömn.

Jag vaknar och ser att jag har sovit till klockan tolv. Jag kunde inte förstå hur, jag somnade ju ändå inte så sent igår, jag hoppade upp ur sängen ringde Lilly och sa:
- Lilly, Patrik har bjudit ut mig!! Kom över till mig nu, jag behöver hjälp!
- Ja okej, hej på dig med, men visst jag kommer över om tjugo!
- Bra vi ses!

Jag sa inte ens hejdå utan jag vart så stressad så jag bara la på, jag lugnade ner mig en stund och sen hoppade jag in i duschen. Precis när jag kom ut ur duschen hör jag två starka ”knack knack” på dörren, jag förstod nästan att det var Lilly så jag gick ner i bara handduk. Jag hade rätt det var Lilly, hon bara stod där och kollade på mig men efter ett tag så sa hon:
- Nå vad väntar du på, vi måste hinna med allt.!
- Jaja lugna dig lite, kom in. Sa jag lite skämt samt.
- Jaha vad ska du ha på dig, vad ska du ha för smink, när ska du ens vara klar!?!
- Ta det lilla lugna här nu Lilly, jag ska vara klar vid sju, och du ska ju hjälpa mig med smink, hår och kläder, så nu säter vi igång. Vi sätter igång lite musik och börjar göra mig i ordning.
- Vad ska vi börja med? Frågar Lilly.
- Mina kläder, och sen kan vi ta mitt smink och till sist mitt hår.
- Okej då börjar vi då.

Klockan var nu tre, vi hade valt ut kläder och skulle snart börja med sminket men först ville vi äta något så vi gick ner i köket, tog varsin macka och lite kaffe. När vi hade ätit upp gick vi upp igen och satt igång med sminket, medans Lilly sminkade mig började vi prata om mig och Patrik.
- Så vad känner du för Patrik då? Frågar Lilly.
- Jag vet inte riktigt men det är något som gör att jag gillar honom.. Svarar jag.
- Tror du det kan bli nåt mellan er?
- Kan det kanske, vet faktiskt inte just nu..
- Men Sofia, du måste lova mig en sak!
- Vadå. Lilly?
- Direkt när du kommer hem ikväll så ringer du mig och berättar precis ALLT!!
- Ja, jag lovar.

Klockan hade redan blivit halv fem så, kände att det perfekt tid att börja med mitt hår, jag hade bestämt mig för att jag skulle ha plattat hår, och det skulle passa perfekt med min svarta lite halv tighta korta klänning. Håret, sminket och kläderna var klara och klockan var kvart i sju så jag hade precis klarat mig. ”Knack knack”
                                                       ”Patriks perspektiv”

Jag knackar på, dörren öppnas, fast inte av Sofia utan av hennes kompis (Lilly). Jag går in och ser Sofia kommer ner för trappan, hon hade en snygg svart lite kort klänning, och det matchade perfekt med hennes blonda platta hår och svarta ballerinaskor.
- Wow, du är verkligen jätte fin Sofia.
- Tack så mycket, du är inte så illa du heller.
- Ha så kul, säger Lilly.
- Det ska vi, svarar Patrik.

Vi går ut sätter oss i taxin som jag ringde efter innan jag kom hit.

                                                 ”Sofias perspektiv”
Vi kommer fram och han har tagit mig till det finaste stället jag någonsin har sett, det är ett bord på stranden med tända ljus och vår egna servitör. Han måste verkligen ha ansträngt sig för det var verkligen hur fint som helst. Patrik drog ut stolen åt mig och sa:
- Varsågod och sitt, min dam, sa han lite skämtsamt.
- Tack så mycket.
- Så vad tycker du? Duger det frågar han?
- ja, men verkligen, det är typ det finaste jag hat sett!
- Så Sofia, vad skulle du vilja äta då?
- Jag vet inte vad vill du ha?
- Jag är lite sugen på en hamburgare.
- Då tar jag också en.
Han beställer två hamburgare och servitören går iväg.

Efter vi hade ätit, pratat och haft trevligt så var det tyvär dags att åka hem, vi kommer till mitt hus, han följer mig till min dörr, vi står konstigt nog bara en stund och kollar på varandra till slut drar han mig intill sig ger mig en lätt kyss och säger sedan, god natt Sofia hoppas du har haft lika trevligt och roligt som jag har, och hoppas vi ses. Jag hade väldigt trevligt och roligt och vi ses säkert svarar jag. Jag gick in och gick raka vägen upp till mitt rum stod i spegeln och bara tänkte och tänkte på allt som hade hänt, jag kollade på klockan den var halv elva så jag kunde hinna ringa Lilly .Vårat samtal tog ungefär en timme och efter allt jag berättat så bestämde vi oss för att träffas imorrn.

Det hade nu gått tre veckor jag och Patrik hade nästan blivit ett ”officiellt” par, jag och Lilly var fortfarande bästa vänner och det var fortfarande sommarlov. Men det fanns bara ett problem Patrik skulle åka iväg i en månad för att ta hand om sin pappa, det var något jag verkligen inte såg framemot.

                                                   ”Patriks perspektiv”
Idag var dagen jag skulle behöva lämna Sofia i nästan en månad, det kändes inte alls bra det som kändes bra var att jag skulle få träffa min pappa. (Hos Sofia)
Jag knackar på och möts av en glad men lite bekymrad Sofia, hon slänger sig i min famn och kramar mig hårt, vi går upp till hennes rum och sätter oss på hennes säng, vi pratar och efter den lilla korta tiden vi hade tillsammans var jag till slut tvungen att ställa mig upp för att säga hejdå..
- Jag älskar dig Sofia, och kommer sakna dig så, jag kommer ringa dig varje dag och kommer tänka på dig hela tiden.
- Jag kommer sakna dig mer, och jag älskar dig!

Jag reser mig upp ger Sofia en sita kram och kyss sen är jag tvungen att sätta mig i bilen och åka.                                                    ”Sofias perspektiv”
Månaden hade gått sommarlovet var snart slut och idag skulle äntligen Patrik komma hem igen, vi hade precis som han sa pratat varje dag men jag hade saknat han så mycket ändå, jag hade pratat med Patrik tidigare idag och han sa att han skulle vara hemma vid eftermiddag, och det som bekymrade mig var att det var nu var det kväll. Helt plötsligt får jag ett sms:

Från Patrik: Ligger på sjukhus, kom hit..

Jag vart genast orolig så jag ringde en taxi och åkte till sjukhuset.

Jag kommer till sjukhuset och vet inte vart jag ska, så jag gå till expeditionen och frågar efter Patrik Andersson, hon säger att han ligger i rum 7d på andra våningen, jag springer till hissen klickar på 2:an och väntar.. ”Pling”, äntligen andra våningen jag springer ut letar upp 7d och till slut hittar jag det. Jag står först utanför och försöker samla mig och hoppas på det bästa, jag går in och där ligger han och han ser helt förstörd ut.
- Vad har hänt? Frågar jag.
han tvekar lite och jag ser hur han få anstränga sig för att kunna prata, men han föröker:
- Jo.. jag var påväg hem, men så plötsligt för bara en sekund slumrade jag till och bara sådär hade jag kört rakt in i en annan bil, den andra föraren har svåra skador precis som mig förutom att jag har inre skador som är svåra att bota.
- Åh Patrik snälla lämna mig inte du kan klara dig igenom detta jag vet att du är stark nog.

Helt plötsligt blir han tyst och alla maskiner blir bara ett långt ”piiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiip” jag vet varför, hans hjärta är påväg att stanna, jag ropar genast på personal dom kommer in rusandes jag fick gå ut och vänta, folk sprang överallt och allt var så förvirrande. Jag hittar en liten glimt att kika in igenom in till rummet där dom försöker hjälpa Patrik, men så ser jag hur dom slutar, Patrik rör inte en min och alla doktorer ser besvikna ut, jag känner hut tårarna tränger sig fram, jag sätter mig på golvet och brister ut i gråt och det var vid den stunden jag visste att jag skulle förlora honom.

Nelly