Novell 143 - Måndag 16/2

-          Jag tro han är död!!

Jag och min bror har råkat ut för en trafikolycka. Det var en kall vinter med mycket snö, vi var på väg hem från affären, Då vi får en sladd och åker ner i diket. Min bror var riktigt skadad, jag fick en smäll åt nacken men det va ingen större fara med mig, men hur min bror mår det vet jag inte han se bara väldigt skadad ut. Jag ringer en ambulans, dom kommer platsen ganska fort. Dom förde in Oscar i ambulansbilen. När vi kommer till sjukhuset står mamma och pappa utanför och väntar på oss, när vi kom fram så fick Oscar och jag träffa en läkare direkt, dom frågade hur allt gick till och så. Mamma och pappa säger inte så mycket dom bara väntar på att få veta hur det är med oss.

-          Hej jag heter Karin och jobba som läkare här, det vi ska göra med Oscar är att kolla om något är brutet.

-          Hej jag heter Linda och min man Roger.

-          Ni får slå er ner och vänta.

Jag hade bara en lite nackskada som inte va farlig, men hur är det med min bror? Jag tänker bara på hur olyckan ha sket. Min bror skulle fylla 19 år om en vecka, han är svårt skadad så jag hoppas han klarar av sina skador. Efter ett tag kom läkaren ut.

- Hur är det med honom säger mamma och reser sig upp i oro?

- Oscar ha fått en spricka i armen och en bruten fot. Men sen är det så här att han ha fått en riktigt smäll åt sitt huvud

Mamma brister ut i tårar, Vi sätter oss ner och väntar.

Min bror betyder så mycket för mig utan han så hade jag inte stått här idag, han hjälper mig med min problem och skola saker han är verkligen en äkta bror. Jag säger tyst för mig själv dö Oscar dör jag!

-          Fanny vad sa du frågade mamma?

-          Om Oscar dö så dör jag!

-          Men gumman han kommer klara sig bra säger mamma och kramar om mig.

Det var skola om två dagar hur kommer jag orka jag kommer bara tänka på Oscar min bästa bror!

-          Hej, nu får ni gå in till Oscar, den här vägen säger doktorn till oss.

Vi reser oss upp och gå efter doktorn, han ligger i rummet längst bort. Vi öppnar dörren och se han ligga där med armarna på magen massa sprutor och medicin. Efter några timmar så åker vi hem, jag vill stanna men mamma säger nej, vi tar förväll av Oscar och går sakta ut till bilen. Det faller ner tårar på min kind, när vi kommer hem så springer jag direkt upp tills hans rum och ta fram hans favorit tröja och lägger mig i Oscars säng med tröjan i min famn. Mamma kommer upp efter ett tag och ställer sig i dörröppningen och kollar på mig. Mamma sätter sig på säng kanten bredvid mig och kramar om mig, pappa sitter nere i köket och skriver.

-          Mamma jag mår inge bra…

-          Jag förstå dig Fanny det är inte alls lätt!

Jag svara inte mamma jag sitter bara och kolla på Oscars tröja.

Det är söndag morgon vi sitter vid frukostbordet men det är så tomt utan Oscar. Vi äter  upp och klär oss sen åker vi till sjukhuset. Jag springer ut till bilen och spänner fast mig. Vi åker mot sjukhuset.

-          Mamma! Säger jag

-          Ja vad är det fråga mamma?

-          Tänk om Oscar är död eller kommer dö imorgon. Men Fanny så kan du inte tänka.

Vi börja närma oss sjukhuset jag hoppar ut ur bilen och springer in till Oscars rum.

-          Hej Oscar det är jag Fanny.

-          Hej säger han med en svag röst

Jag håller han i handen. Mamma och pappa kommer in efter ett tag och krama om homon.

-          Det här kommer gå bra Oscar, du kommer klara det viskar mamma till Oscar.

Han svarade inte han bara kramade om henne.

-          Pappa! Säger Oscar tyst

-          Ja, Oscar jag är också här säger pappa Roger

Vi sitter nu i Oscars sjukrum och väntar på en läkare. Mamma gick ut och hämtade en läkare för det tog sån lång tid.

-          Ursäkta säger Linda till en läkare

-          Ja vad kan jag hjälpa till med?

-          Jag söker Karin

-          Ja vänta ett litet tag så hämtar jag henne

-          Tack vad snällt!

Mamma står i den långa korridoren och väntar medans jag och pappa sitter med Oscar.

Mamma och Karin kom in i rummet

-          Hej Oscar hur mår du fråga Karin

-          Ont i huvudet säger Oscar med en tyst röst

-          Okej, du ska få lite huvudvärks tabletter

jag sitter på säng kanten och håller Oscars hand. Mamma och pappa sitter på varsin stol och väntar på att läkaren ska komma med tabletter till Oscar.

En vecka senare!

Jag och Oscar sitter i soffan och kollar på hans favoritfilm, min bror är äntligen hemma. Nu kan jag gå på skolan, medans Oscar inte va hemma så gick jag inte på skolan för allt jag tänkte på va på Oscar. Om en dag fyller Oscar år.

-          Oscar du få ju fira din födelsedag hemma säger jag med en hög röst.

-          Ja Fanny! Det får jag.

Jag går upp till mitt rum och läser en bok. Vi skulle gå och lägga oss men jag hade svårt att sova. Jag får upp en bild i mitt huvud hur allt gick till, efter några timmar så somna jag. Jag mamma och pappa kliver upp tidigare än Oscar, jag går ner och fixa frukost till Oscar eftersom det är hans 19 års dag. Mamma fixa fram paketet, pappa ta fram medicinen som Oscar måste ta varje morgon. Vi går upp för trappan och går in på Oscar rum och sjunger… han vakna med ett glatt leende på läpparna.

-          Grattis nu är du äntligen 19 år min älskade son säger pappa och kramar om Oscar

-          Grattis gubben, säger mamma med tårar i ögonen och kramar om honom.

-          Tack mamma och pappa och krama om dom.

-          Grattis finaste bror, jag är så glad över att du klarade dig så bra som du nu gjorde.

-          Tack Fanny utan dig så hade jag inte legat i sängen här med världens bästa familj!

Vi ger honom brickan med fikat och paketet, i paketet va den pengar så han kunde köpa en ny bil eftersom hans bil gick inte att rädda.

-          Tack så mycket för allt säger Oscar. Jag älskar er!

-          Det är du värd säger pappa.

Efter ett tag så gick jag till mitt rum och tog på mig kläder för jag skulle på skolan. Jag gick ner för trappen och tog på mig jacka och skor då jag hör Oscars röst.

-          Fanny! Du är världens bästa syster jag vet inte hur jag ska tacka dig, jag är så glad att jag ha dig vid min sida. Du räddade mitt liv!

Jag börja grina så jag sprang fram till honom och kramade om honom

-          Världens bästa bror!

Jag tar min väska med saker och går på skolan med ett riktigt leende allt känns så bra att gå till skolan när jag vet att Oscar mår bättre och att han är hemma med mamma och pappa.

-          Hejdå skriker jag!

-          Hejdå!

När jag kommer på skolan så fråga alla mig vart jag ha varit och hur jag mår och så. Jag förklarade för hela klassen hur allt hade hänt och hur han mår.

En månad senare!

Oscar åker in på sjukhuset han mår mycket smärre. Hans liv gick inte att rädda denna gång!

 

 

Nalle